Ambitiöst projekt

Jag har länge velat ha något spännande och konstigt på väggen. Med det i tankarna startade jag mitt senaste projekt. 

Den här gången märkte jag då jag kommit ungefär halvvägs att jag varit aningen ambitiös. Många gånger var jag fem före att bränna hela skiten, till exempel då jag (för att undvika sågspån i hela huset) med dålig framgång balanserade på toalettstolen för att såga till de pyttesmå bitarna med 3,90 €-sågen från Clas Ohlson. Eller då jag borrade snett eller knöt fel för femte gången och fick börja om. Ni kan tänka er hur mycket värre allt blev när hunden oavbrutet tjöt som en brandvarnare endast på grund av borrmaskinens existens.

Till all tur lyckades jag hitta de flesta bitarna färdigsågade så dem behövde jag bara måla. 

Ojj vad Eddie ser tjock ut...

Vår första designerpryl

Eller egentligen är den Axus. Han hade tänkt köpa den när han blir klar med sina studier men nu råkade vi komma över ett väldigt bra erbjudande. Jag talar om Block av Harri Koskinen.

Den skulle passa perfekt i tamburen men vi har inga uttag där, tänk! 

Så jag tog snabbt några bilder och flyttade sedan snopet lampan tillbaka till sin ursprungliga plats på fönsterbrädet. Vi får verkligen hoppas att rörrenoveringen resulterar i fler eluttag.

En semiabstrakt målning

Den smyger sig på ibland, lusten att måla. Den här gången ville jag inte fundera eller skissa utan bara smeta ett tjockt lager färg på den vita duken, jobba med texturer, ja nästan göra något tredimensionellt (så långt räckte dock inte färgen).

Så jag köpte den största tuben vit färg jag hittade och en liten svart också. Och en palettkniv som definitivt inte kommer att stå och damma om vi säger så. Vilket fantastiskt redskap!

Resultatet blev visserligen abstrakt men något kan man kanske urskilja?

Kontainerfynd

Jag är mållös över de fynd jag hittat i avfallskontainern på innergården. Mållös.

Där låg den bara, Tatti-skålen från 60-talet, designad av Kaj Frank och Esteri Tomula. VEM skulle slänga något sådant? Någon som inte vet vad det är? Någon som tycker den är sliten och dålig? Mig stör inte några skråmor, de är ju på insidan!

Och Sockerbolaget-lådan. Inte var den så bedårande där den låg smutsig ute i regnet, men efter en rejäl skrubbning blev den som ny. Tänk att någon annans skrot verkligen kan vara de vackraste föremålen hos mig.

Sommarens DIY-projekt

Hej på er! Hoppas ni också njutit av sommaren lika mycket som jag. De få uppdateringar jag gjort har jag gjort på Instagram. Mina inredningsprojekt har varit väldigt DIY-präglade på senaste tiden eftersom plånboken inte tillåtit annat. Här kommer de nu:

I äntligen hemma gjorde de en underbar klädhängsgrej av stora träpärlor. Jag bara måste göra en sådan.

 

Byrån i sovrummet fick också en ny uppiffad look med lite färg och nya knoppar. 

Jag blev inspirerad av Emily Hendersons olika projekt och är faktiskt väldigt nöjd med resultatet. Fräscht med lite färg! Jag vet inte varför men jag hatar porslinsknoppar! Förlåt alla som nu har dem, det är inte er eller knopparna det är fel på, utan mig. Men jag funderade mellan att köpa knoppar i trä eller i guld och till sist hittade jag det förmånligaste alternativet i Peroba. De kostade bara en euro styck, galet. Och trä blev det. På bilden ser de nästan ut som guld.

Det sista DIY-projektet jag vill visa er är inte någon storsatsning. Jag såg ett underbart sängöverkast på Pinterest och vips förvandlades vårt vardagsrum till en tygtrycksstudio. Jag skar en potatis till en lämplig bit och började trycka. (Tänk att Axu orkar med mig) Ni har kanske gjort på detta vis i lågstadiet? Det har jag i alla fall. Och färgen kostade ingenting typ, under femman.

Tove i ramen

Jag kommer inte över hur fina de här ramarna är. Nu hänger Tove i en av dem i hallen. Och är hon inte hur fin som helst?

Min gamla halsduk

Jag minns så väl när jag köpte den här halsduken (från Gina Tricot). Det var kärlek vid första ögonkastet må jag säga. Och nu när jag hittade den undangömd i skåpet blev jag som förälskad igen! Tyvärr är den inte så bekväm att ha runt halsen, den är helt enkelt för stor. Men som filt fungerar den alldeles perfekt.

Och jag kan inte välja vilken sida jag älskar mer. 

Ja, det började ju med att Eddie hoppade dit av sig själv. På den andra bilden erkänner jag att han satt där mer tvingat.