Min hund.

Mitt inlägg skall egentligen handla om hundar, men eftersom jag skrev så mycket om studenten innan tänkte jag lägga in en bild från den stora dagen. (tack för bilden ale)

Här vandrar jag för "sista" gången ut ur skolhuset

Det var en fin dag, och tack till alla er som gjorde dagen oförglömlig! Det känns konstigt att bara skiva så kort om studenten efter allt planerande...

HUNDAR JA! Jag har alltid varit en hundmänniska och har vuxit upp med hundar omkring mig. Jag funderade här om dagen på hur fantastiska djur de egentligen är. Jag tar min egen lilla (stora) beagle som exempel. Om jag skall vara helt ärlig så tror jag inte att hon gillar mig lika mycket som jag gillar henne, har bara en sån känsla, men det är okej. Jag tycker bara det är så otroligt facinerande hur en hund på riktigt kan vara människans bästa vän.

Om jag har ett sår eller till och med bara ett myggbett, så hittar Mandy alltid det och börjar omedelbart göra det rent.

Om jag gråter kommer hon alltid till mig och lägger sig nära (även om hon aldrig annars brukar göra det)

Om jag sen gråter glädjetårar eller bara skrattar tills jag gråter blir hon helt konfys och vet inte riktigt vad hon skall göra.

Ett annat märklgt fenomen är att om man lägger sig på golvet (vilket ju händer väldigt ofta :P) så kommer hon fram från sin sovplats under soffan och börjar oroligt snusa och slicka en överallt. Då tror stackarn att man är skadad och försöker på alla sätt hjälpa.

Är ledsen för den dåliga kvaliteten, men här har vi nu Mandy i skärgården

Jag tycker det är så märkligt hur hon kan bry sig om så mycket annat än mat :) Nu skall jag inte tråka ut er mera.