Soffbord igen

Jag får ibland ett starkt behov av att göra något själv, bygga, sy, måla, ja det kan vara lite vad som helst. I veckan byggde vi ett nytt soffbord. Det gamla bordet (som inte alls är gammalt) fungerar nu som sidobord bredvid soffan, och det passar nästan bättre där tycker jag! (visar det senare)

Vi köpte virke från byggmax. Målfärgen hade vi från tidigare och den är jag helt förälskad i. Det är ett vitskimrande vax som gör att träytan fortfarande känns obehandlad men att den får en helt fantastisk färg. Virket kostade bara 15 euro!

Så efter att ha sågat upp och slipat brädorna målade vi ett lager Osmo color på och sen skruvade vi ihop det hela.

Hjulen köpte jag från Clas Ohlson.

Jag vill passa på att tacka mina vänner för stativet jag fick i födelsedagspresent. Det fungerar perfekt och det är så mycket lättare att fota. Jag sparar en massa tid nu! 

Bordsinspirationen är härifrån och därifrån.

Några bilder från helgen

Jag är lite orolig över min balsamicoförbrukning. Det känns som om jag häller mer och mer varje gång jag äter sallad...

Percale och satin

Jag ber på förhand om ursäkt för ett långt inlägg men jag vet att när det handlar om sängkläder är det svårt att få tyst på mig.

Om man en gång köper ett påslakan av bra kvalité, ja då köper man nog aldrig något annat än lakan av minst lika hög kvalité. Jenny jobbade i tiderna på Hemtex och lärde sig allt om lakan. Hon förde i sin tur över sin kunskap på mig vilket resulterade i en löjlig noggrannhet det kommer till att välja lakan. Hemtex kan tacka Jenny för att hon fick mig att aldrig köpa påslakan någon annanstans än hos dem.

Men jag förstår liksom inte hur galet nöjd man kan vara med sängkläder! Det började med att jag på rean köpte ett percale-lakan. Lakanet är så tätt vävt att inget damm fastnar i tyget (percale rekommenderas därför för astmatiker t.ex.) Dessutom påstås det att de håller i generation efter generation. Den största orsaken till att jag köpt dem är att de är så otroligt sköna att sova i.

Och sen satinlakanen. Även om satin tydligen inte är lika tätt vävt som percale är det ändå precis lika behagligt att sova i. Med satinlakan menar jag givetvis inte det där glansiga, fladdriga tyget som fastnar i tånaglarna. Nej! Dessa satinlakan (som säljs på hemtex) är inte alls glansiga, bara lena och mjuka och sköna.

Påslakan och underlakan av dessa material är helt för dyra för att jag ska köpa dem till normalpris, men på reorna shoppar jag loss. Hemtex hade i helgen 50 procent rabatt på färdigt nedsatta priser och då fyndade jag nya lakan åt oss. Den här gången vågade jag testa ett nytt märke (Design House Stockholm) och jag blev lycklig som ett barn! Inte bara över den goda kvalitén och det billiga priset (10e, originalpris 60e) utan också över de härliga färgerna och mönstret. Gillar starkt att de är naturliga.

Det kändes nästan fel att gömma täckena under överkastet...

Moccakopp

Mutterpannan har varit i aktiv användning ända sedan julen och igår hittade vi äntligen moccakoppar i vår smak. Den här gången körde vi 100 procent retro. Vi köpte tre koppar på ett loppis i Vanda och undersökte dem närmare först när vi kom hem. Serien är alltså Arabias och är gjord mellan 1928 och 1968. Dessa tillverkades tydligen under en väldigt lång period och finns i alla världens färger och med olika mönster. Det var nog den tunnatunna guldkanten som gjorde att jag föll för dem. Jag passade på att fotografera en av kopparna så länge ljuset tittade in.

Eddie var med.

Makeover i hyllan

Nu har mina heltidsstudier i pedagogik dragit igång och det syns kanske på bloggen i och med den tröga uppdateringen. Jag har inte ens hunnit ta några nya bilder så jag får lov att använda några gamla  istället.

I höst gjorde jag en makeover i hyllan eftersom jag hade svårt att leva med den saliga röran färger. Ni kan tänka er hur mycket olika slags böcker man samlar på sig när man är blivande modersmålslärare. 

Bilden jag tog innan jag ändrade på allt var så dålig kvalité så jag bestämde mig för att sudda hela härligheten, men ni förstår.

Jag började med att svänga alla papperspärmar som hade någon udda färg, de blev då automatiskt vita. De böcker som inte passade in klädde jag om med paketpapper. Sedan stämplade jag titlarna på de neutralt färgade bokryggarna. Jag svängde också några böcker med ryggarna inåt. 

Det är också annat än böcker som får plats i hyllan. Förvaring för värmeljus, iphoneatiraljer och samlade figurer från världens olika hörn. Pingvinen där sist i raden är givetvis purfinsk.

Den enda representativa helhetsbilden jag hade på hyllan var denna. Gusi fick vara med. Som ni ser har jag ju inte censurerat alla färger, endast rött typ. (Jag vet inte vad det är med mig och rött, vi går liksom inte ihop) Nu känner jag i alla fall att bokhyllan är en del av rummet och inte ett råddigt angstmoment, skönt. 

Loppisfynd

Vi gjorde en loppirunda i Borgå idag, en ganska lyckad sådan faktiskt! Jag rekommenderar Löytöpiste och Kevätkirppis. Miljoonakirppis i centrum kan ni med gott samvete skippa tycker jag. Jag tror att jag aldrig har hittat något där. 

Kom i alla fall hem med en massa mässingsföremål. Jag har länge letat efter ljusstakar och nu hittade jag dessutom en fin minicykel.

Dessutom hittade vi ett gammalt Rappa Kalja! Jag blev så glad, det är nämligen ett av mina favoritspel och fick det för bara 2 euro! Oöppnat! Och lådan är till och med fin!

År 2014

Ett nytt år med nya utmaningar. Det känns lite som om studierna kommer att ta över mitt liv (det här året har jag i alla fall hittills varit ganska slappt).

Det var dags att köpa en ny kalender vilket alltid är lika svårt. Jag har i några år haft Ordning & Redas kalender och de är så perfekta! Nu när man inte längre får tag på dem i Finland fick jag ge mig ut på jakt efter en ersättare. Den fanns på Granit.

Huvudsaken är kalenderns layout, att en vecka ryms på ett uppslag. Det får inte vara en massa färger och linjer utan utseendet måste vara så simpelt som möjligt. Jag tror också det är bäst att kalendern inte har nån bild på pärmen, då tröttnar jag bara. Jag satte ett mönstrat papper i plastfickan längst bak istället, det ser man ändå inte lika ofta.